Jag har nyss fått veta att det är en månad kvar till rättegång då har jag o barnen varit hos mina föräldrar i ett halvår gömda från Tom. Han har inte försökt få träffa My alls eller ens frågat hur hon mår. Det känns tryggt o bra men också sorglig o jag vet att Tom kommer aldrig erkänna det i rättegången, saker är alltid någon annans fel oftast mina.

Socialsekreteraren som sa åt mig åka hemifrån att fly  första gången ringer plötsligt o vill ha en uppföljning hur det går med allt. Jag berättar att jag lämnat stan o Tom men att jag är rädd bli tvingad tillbaka för att jag har My att familjerätten tycker att vi ska samarbeta. Hon säger att dom jobbar mera för föräldrar ska samarbeta medans henne jobb är att stöttat kvinnor som blir utsatta för våld o skydda barnen hon lugnar mig o säger att pappor som hotar o bråkar brukar bli av med vårdnad hon säger också att hon vill att jag skickar henne hot o elaka mess från Tom för att hon vill göra en sammanfattning av hur våldsbenägen han är hon säger att det kommer hjälpa så jag kan få skyddad adress o ber mig ringa Skatteverket om det .

Jag visste knappt vad skyddade personuppgifter var men fick veta av Skatteverket, det kändes tryggt

Jag försöker lita på min advokat att allt kommer bli bra att viktigast är att My ska bo hos mig o det behöver jag få på papper. Att lita på att allt kommer bli bra, det är nog det svåraste o att försöka förklara för Sara att en domare kommer bestämma om My bara ska bo hos oss att inte bara jag kan bestämma fast jag egentligen vill kunna svara det var svår under den här tiden .

Nu är det kvällen innan rättegång Tom har skickat flera sms ” du har startat krig med mig bara så du vet vad du ger dig in på ” ” du kommer förlora My  ”” jag hatar dig Fia ” oftare är det samma mess i flera timmar jag försöker att inte ta åt mig men endel ord fastnar som ” du kommer förlora My ” det är svårt att inte bli rädd jag var rädd , att skydda henne men jag visste inte hur länge att Sara kan välja själv hon behöver aldrig mera se Tom menads My kan inte välja jag måste välja åt henne jag var tvungen kriga åt henne , det hände flera gånger att jag fick panik o inte vågade tror att allt skulle bli bra så jag tänkte flera gånger jag kanske bara ska dra iväg kanske bara ska slänga mobile o byta telnr så han inte hittar oss .

Rättegången

Jag pratade i tel samma morgon innan rättegång med min advokat jag visste då att jag måste fixa det här . Min advokat fick igenom att My skulle bo bara hos mig pga att hon är liten , att jag är hennes trygga punk så jag är boendeföräldern .

Min advokat fick också igenom att umgänge ska ske enbart med umgängesstöd från Soc för Tom ( pga hoten ) . Tom fick igenom att han ska ha videosamtal 2 gånger i veckan för ” bygga upp en kontakt ” sa domaren .

Han blev sur o tyckte att My skulle bo hos honom varannan vecka men sa också att han inte ville resa . Tom blev sur också o ville inte ha ” publik ” vid umgänge.

Gemensam vårdnad eller ensam vårdnad åt mig ska familjerätten utreda . Hur ofta umgänge ska vara tog 2 månader få beslut om.

Hot mot en mamma är okej

Att höra domaren säga att hoten var riktade mot mig o inte har nåt med My att göra det gjorde riktig ont att få uppkört i ansiktet  o var jag inte beredd på jag tycker att hot mot en mamma är hot mot barnet han borde inte behöva vara mera hotfull för bli av med vårdnad.

Men att My stannar hos mig o Sara o hos mina föräldrar det betyder allt den dagen o betyder att jag får skydd henne o ge henne den trygghet och kärlek hon är värd .

När jag berättade det för Sara sa hon ” mamma du är så bra du är bäst ” nu kan vi stanna här o så hoppade hon runt av glädje . Den natten sov jag så gott så bra minns jag inte ens när jag sov så skönt trångt i gästsängen med en dotter på varje sida .

Tom har hotat mig flera gånger med soc o nu ska han snart ha umgänge med soc som publik det är faktisk lite komiskt .

”Fia”